RESUMÉ PLÅT13

Den 7 mars samlades cirka 300 arkitekter och beslutsfattare från byggbranschen på Lindholmen Conference Centre i Göteborg, för att låta sig inspireras av gränslösa arkitekter och innovatörer så som Farshid Moussavi, Oskar Zieta och Doris Kim Sung. För tredje året i rad delade plåtbranschen också ut PLÅTPRISET. Det gick till White för Tele2 Arena i Stockholm.

SE DE FILMADE FÖRELÄSNINGARNA HÄR >>

Internationella stjärnarkitekten Farshid Moussavi är en beundrad person och hennes byggnadsverk imponerar både i sin helhet och på detaljnivå. Inget lämnar hon åt slumpen och när Farshid Moussavi klär sina byggnader i ord, råder det ingen tvekan om att det handlar om äkta kärlek. Med en glöd som är få förunnade, visade hon byggnader som aktivt interagerar med människor och sin omgivning. Moussavis verk skapar nya beteenden hos de som vistas utanför, på och i dem. En färjeterminal blir ett utegym eller en målarateljé och ett museums fasad speglar samtiden och skapar konst, nästan bättre än utställningarna där i. Byggnaderna är genomgående komplexa och detaljerade i sina utformningar, varje kvadratmillimeter har ett syfte. Moussavi har tänkt ut allt, väldigt noga. Fyra av de verk som hon visade i detalj var Yokohama International Port Terminal, Museum of Contemporary Art in Cleveland, Leicester Cineplex och Ravensbourne College of Design and Communication. Var och en värda att granskas i sömmarna och låta sig fascineras av.

Doris Kim Sung förespråkade smartare ytor på våra byggnader. Som arkitekt med biologbakgrund forskar hon på aktiva fasader där den mänskliga huden agerar förebild. ”Gåshud” är en av dessa smarta funktioner som enligt Sung borde överföras på fasader. Hon gav de flesta en aha-upplevelse när hon visade sin forskning angående värmereaktiva metaller, som med fördel kan användas för självverkande solskydd, ventilation av byggnader, för att få fasader att andas och till och med för att ändra form på hela byggnader. Värmereaktiva metaller (Thermo-bimetals) är kort och gott en laminering av två metaller som reagerar olika på värme, vilket skapar en rörelse hos metallen. Det är lätt tillgängliga material och en teknik som har använts i hundra år, men aldrig tidigare för fasadlösningar. Sung har några patent klara och andra blir klara inom kort. Hon befinner sig även på researchstadiet i en hel del projekt. Samtliga exempel grundar sig i ett miljöperspektiv och kommer att leda till smarta och energisnåla sätt för byggnader att hantera värme, kyla, ventilation och sol. Lösningarna bygger hon in i metallfasaden.

Vi fick också ta del av Oskar Zietas gränsöverskridande värld. Han har byggt upp något av en drömfabrik, där han har lyckats kombinera lekfullhet med avancerad teknik och perfektion. ”All you need is less” uppmanade han och förklarade sin ambition med att massproducera unika ting. Något som kan ske när materialet tillåts reagera på en process eller bearbetning och får göra sin del av jobbet. Ett exempel är Zietas uppblåsbara möbler. För Zieta och hans team är det mesta möjlig input som leder till innovativa lösningar. Allt är lika viktigt. Det handlar om att förstå hela processen. Verktygsmakarna, industrin och dess teknik likaväl som dataprogrammen och de filosofiska och antropologiska aspekterna. Då kan tidigare otympliga och tunga konstruktioner bli något viktlöst och enkelt. Genom väl uttänkta deformationer i tunna metallskivor skapas billiga och lätta fasadelement med önskad hållfasthet. Att blåsa upp möbler och fasadeelement i metall ger samma fördelar. Med argument som lätt, små utrymmeskrav och god hållfasthet är Zieta just nu ett hett namn inom såväl bil-, bygg- och rymdindustrin, vilket vi fick intressanta smakprover på.

Inger Odnevall Wallinder gästade PLÅT-seminariet för tredje gången. Hon förevisade om metallavrinningar och vilka parametrar som måste tas hänsyn till för att kunna avgöra om en viss metall kan utgöra en fara för miljön. Hennes oberoende forskning visar på att olika materialytor i avvattningssystemet, på trottoaren och i dagvattensystemet i en byggnads omedelbara närhet fungerar som effektiva sänkor för exempelvis frigjord koppar från taken. Hon menade också att den totala mängden frigjord metall inte är ett mått på farlighet.
– Det är nödvändigt med kunskap om kemisk form och miljöinteraktioner för att kunna ange vad som är farligt. Växelverkan mellan avrinningsvatten och betong i trottoarer och dagvattensystem förändrar den frigjorda metallens kemiska form och därmed vad som kan tas upp av naturen.
När kommuner har gått in och varnat eller till och med förbjudit att bygga med exempelvis koppar och zink handlar det hela om oförståelse och felaktiga tolkningar av mätningar, förklarade Wallinder.

I en rad kortare föredrag om byggnader i materialen koppar, aluminium, titanzink, stålplåt, rostfritt och sandwichelement fick vi ta del av både lokala, nationella och internationella projekt:

Kajsa Wide, Semrén & Månsson, berättade om Clarion Hotel Post och ”de två tornen”. Om hur materialvalen har hämtats från det gamla posthuset för att omtolkas i ett modernare uttryck. Med horisontella kopparband i tre olika patineringar har man skapat en levande fasad som dessutom tar emot och återger ljuset på ett föränderligt sätt under hela dagen.

Fredrik Källström, White, beskrev visionen för en Tele2 Arena i en stad i världsklass. En vision som efter 10 års arbete äntligen har förverkligats. Han beskrev den komplexa fasadlösningen på den asymmetriska arenan. Fasaden utgörs av en inre stängd fasad med sandwichelement och en yttre transparent fasad bestående av 6000 kassetter i perforerat fartygsaluminium. Tack vare ett gediget arbete med mock-ups kunde glans- och perforeringsgrad liksom nattliga ljussättning testas och optimeras.

Anders Wesley Hansen, Rørbæk og Møller Architects, visade upp en elegant påbyggnad på anrika N. Zahles Gymnasium i Köpenhamn. Den gedigna tegelkolossen i botten har förärats med glaspartier samt lätta, ljusa aluminiumprofiler med ett skirt filigranmönster på toppen, vilket har förkroppsligat skolans ambition om att förena gammalt och nytt. Aluminiumfasaden skapar kontraster och skuggspel, inspirerade av träden i en intilliggande park. Hansen förklarade att fasaden tillsammans med påbyggnadens genomgående ljusgröna golv, har stärkt hela identiteten på en för Köpenhamn mycket viktig byggnad.

Martin Lukasczyk, PES-Architects, visade upp det gigantiska projektet Wuxi Grand Theatre om 78 000 kvm. Åtta stora stålvingar sträcker sig skyddande över byggnaden och varje vinge består av 28 000 olika paneler i titanzink. Tätt samarbete med produktionen, många besök på byggarbetsplatsen och ett intensivt samarbete med materialleverantörerna gjorde det möjligt. Lukasczyk berättade också att det trots storleken endast tog 4 år från ritbord till färdigställande. Anledningen var lite oväntat den politiska valperioden, eftersom sittande borgmästare krävde färdigställande före nästa val.

Andreas Hermansson, Hermansson Hiller Lundberg, presenterade Villa L, en vilsam och öppen villa med robust stålplåtsfasad. Svårtillgänglighet och ett öppet läge med utsikt, var förutsättningarna. Den typiska skärgårdskaraktären fick inspirera med sina dramatiska klippkanter, bergsknallar, tallar och en fartygstrafikerad fjärd. Hermansson berättade att de ville skapa spänning mellan det byggda och det naturliga. Stålstommen gjorde det möjligt att hålla smala proportioner men ändå ett robust uttryck. Tack vare plåtkassetterna kunde man få både ett praktiskt montage, hög precision och en fasad som kräver minimalt underhåll.

Audrius Ambrasas, Audrius Ambrasas Architects, visade upp ett projekt med mångfacetterat blänk – Swedbank HQ i Vilnius. Ambrasas hänvisade till den intilliggande floden som inspirerade honom till att jobba med reflektioner. Man lade därför mycket tid på att experimentera med borstat rostfritt stål, vilket slutligen resulterade i att fasaden delvis kläddes med 0,7 mm tjocka rostfria, rombformade kassetter. Borstningarna gjordes i fyra olika riktningar, vilket förstärker effekten och får fasaden att skimra likt diamanter.

Som final på dagen fick White ta emot PLÅTPRISET 2013 för Tele2 Arena.
Ur juryns motivering: ”Genom enkelhet och transparens framstår den som en självsäker representant för en skandinavisk designfilosofi”.
Priset mottogs av Fredrik Källström, arkitekt och ansvarig för arenans gestaltning och Raimo Joss, arkitekt och handläggare för fasadutformningen. Förutom ära, berömmelse, blommor och ett plåtdiplom fick de ta emot det specialutformade konstverket ”Ytspänning” i brons och koppar, signerat konstnären Marie Louise Kold.

Läs mer om PLÅTPRISET här >>

Tack Till: Marie Louise Kold, RMIG, Wepab, Gulled